14 - You dont have to know everything on my mind!

Scooter hade nyss släppt av mig vid mitt hus i calabasas. Jag kan itne fatta att det är kvar. Jag älskade mitt hem. Det var det bästa som fanns. Jag hade alla mina saker där. Men när jag bestämde mig för att åka till Stratford så kunde jag inte ta med mina grejer med. Så det fick stanna i huset, men jag trodde aldrig att jag skulle få ha kvar det. 
Jag satte mig i soffan, jag älskar denna soffa den är så skön. Jag tog upp min mobil och laddade ner instagram och när det hade installerat klart så loggade jag in på instagram. Kollade runder där lite. Tillslut så tog jag en bild på mig själv. Jag publicerade den på instagram. Genast fick jag massa kommentarer. Dom flesta var faktiskt bra. Fan vad jag har saknat det.
 



Jag öppnade ögonen att solen stog på och bländade mig i mina ögon. Jag vände mig så jag la mig på mage.  Jag hörde en röst från toa. Det var då de slog mig att jag är hos Taylor. Jag hade sovit över hos han. 
"Babe. Kan du ta en handuk till mig" Frågade Taylor mig. Jag suckade och ställde mig upp och gick mot hans garderob och tog en handuk och kastade in den till han och sedan slängde jag mig ner mot sängen igen.
 
Taylor kom ut fullt påklädd och lade sig bredvid mig i sängen..
"Vad tänker du på?" Frågade han och kysste mig på kinden. Jag borrade in mig i hans nacke. 
"Inget." Ljög jag. Jag tänker på allt.Hur Justin har det. tydligen så hade han känslor för mig som jag med hade. Men istället kom Taylor ivägen och jag vet inte varför jag startade något med han. Jag vill ju helt klart vara med Justin och inte Taylor. Men jag kan ju inte göra slut med Taylor för att springa tillbaka till Justin, för Justin vill säkert inte vara med mig efter vad jag har gjort.
"Något tänker du på. Det vet jag. Jag är inte helt dum i huvudet." Fräste Taylor ut. Hela jag stelnade till. Sa han nyss det? Aldrig i hela mitt liv trodde jag att Taylor kunde säga något sånt. Jag ställde mig upp framför han på golvet medans han la kvar i sängen. 
"Vad är de du säger? Jag behöver ju fan inte säga alla mina jävla tankar. " Röt jag på han. Han tog en nalle som la i sängen och tog upp den och började klappa på den. Jag höjde ena ögonbrynet och kollade fundersamt på han. Är det inte meningen att han ska säga något nu? Han tog tag i nallens arm och pekadee den på mig samtidigt som han blinkade med ena ögat. Jag suckade och började packa ihop mina kläder som la på golvet och rusade ut mot ytterdörren.
"Jessica." Skrek Taylor efter mig, Men jag svarade inte. utan sprang iväg till min bil och körde hemåt.
 
 
-
 
"Kan du gå ut och hämta posten?" Frågade Paul mig medans han var fullt koncentrerad på att äta. Jag nickade och gick mot postlådan. 
"Är du Jessica?" Frågade en mörk röst bakom mig. Jag kännde inte igen den. 
"Kanske vaddå?" Frågade jag och studerade mannen som stog nu framför mig. Han var rätt lång. Kort hår med stubb skägg och en söndig tröja och en skinnjacka. 
"Du är Jessica." 
"Kanske." Sa jag och han började skratta. Jag log fejkat mot han. Vad fan ville han mig? 
"Men jag tycker du ska följa med mig." 
"Tycker du verkligen det? Inte jag." Sa jag med en allvarlig röst men han skrattade ändå åt det. Förstår inte det roliga i den meningen som jag just sa.
"Japp." Svarade han. Jag skrattade åt han och sedan vände mig om och gick mot ytterdörren och ignorerade faktan att han står där och vill att jag ska följa med han. Men innan jag han öppna dörren så drog han i mig och höll någon tyg bit för min mun så innan någon sekund så blev allt svart.
 

Kort kapitel im sorry jag vet. Men har verkligen inte sug för att skriva. Men skriver korta  kapitel så ni ändå får så ni får korta kapitel.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback